Här har vi, 23 nyfikna ÖTF-medlemmar, tagit oss till Kärnhuset på FOI:s område. Vi hade varit oroliga för om alla intresserade skulle få plats, men det gick bra även om några fick stå.
Min första fråga när vi klev in var:
– Får vi fotografera?
– Det går bra, blev svaret.
Björn Alling började med att presentera sig och NAISS, den nationella akademiska infrastrukturen för superdatorer i Sverige.
NAISS är Sveriges största och mest använda forskningsinfrastruktur, med fler än 8 600 användare vid över 30 universitet och forskningsinstitut (2025). Organisationen har omkring 100 anställda som erbjuder kvalificerat, decentraliserat stöd genom verksamhet på flera platser i Sverige. Syftet är att hjälpa användarna att få maximal nytta av resurserna.
De cirka 1 500 projekten spänner över många områden, exempelvis klimatforskning och ekonomi. Även arkitektur och arkeologi hörde jag nämnas.
Behovet av datortid är tre gånger större än tillgången. Därför har man ett klurigt kösystem som bland annat tar hänsyn till hur många processorkärnor och grafikprocessorer (GPU) som behövs. Användare som inte anpassat sina program för körningarna kan bli avbrutna efter exempelvis 30 minuter och får då återkomma bättre förberedda. Utnyttjandegraden blir därför mycket hög – över 99 procent!
Superdatorer kör Linux, om du undrar.
Det finns ingen entydig definition av vad som utgör en superdator, förutom möjligen priset … 20 miljoner kronor kan vara en utgångspunkt. ARRHENIUS, som invigdes i september 2026, har kostat omkring 300 miljoner kronor.
Vi såg den i ögonvrån bakom en glasvägg medan Björn pratade.
Nu var det dags för Peter Bortas att visa oss superdatorn ARRHENIUS. Högtidligt fick vi lova att hålla oss inom synhåll och inte röra någonting.
Frågorna om maskinen haglade!
Peter berättade att datorn är vattenkyld. De röda och blå slangarna som syns på bilderna innehåller trycksatt vatten som cirkulerar ungefär som blodet i våra kroppar.
Under drift drar ARRHENIUS 1,4 MW. Reservkraft finns endast för kritiska system. Efter ett strömavbrott får man därför reda ut konsekvenserna och sedan starta om berörda beräkningar. Detta synsätt anses mer kostnadseffektivt för forskningsdatorer.
Den fria golvyta där vi stod kommer snart att fyllas med ännu en maskin för en AI-fabrik. Det blir en dedikerad, AI-optimerad superdator som gör det möjligt att träna mycket stora AI-modeller.
Datorhallen kommer då att förbruka cirka 4 MW!
Överskottsvärmen kyls bort till utomhusluften när det är kallt ute. Under sommartid växlas i stället den massiva överskottsvärmen från superdatorn över direkt till Tekniska verkens fjärrvärmesystem för att återanvändas i stadens värmenät. Fjärrkyla används bara som komfortkyla i lokalerna.
De stora teknikföretagen, som Google, Meta och Amazon, dras till Sverige där vi erbjuder tillgång till mark, goda kylmöjligheter samt, åtminstone hittills, relativt billig el.
Ett stort datacenter kan förbruka lika mycket el som ett kärnkraftverk producerar.
AI-utbyggnaden är mycket kapitalkrävande. Jag funderar över om vi så småningom får betala för utvecklingen genom både högre elräkningar och högre räntor?
Roland Pettersson
Avtackning: Hans Borén överlämnar ÖTF:s traditionella gåva, en Stirlingmotor, till Björn Alling som tack för ett mycket intressant studiebesök.
